ORD på högskoleprovet – strategi och övningar

Vad testas i ORD-delen?

ORD-delen testar din ordförståelse och ditt ordförråd. Det handlar om att kunna betydelsen av ovanliga ord och att förstå nyanser i det svenska språket. Med rätt strategi och medveten träning kan du förbättra dina resultat avsevärt. Här går vi igenom hur ORD-delen fungerar och hur du förbereder dig bäst.

I varje uppgift presenteras ett ord (ofta understruket i en kort mening), och du ska välja det svarsalternativ som bäst motsvarar ordets betydelse. Orden kan vara av fyra slag:

Lågfrekventa svenska ord: Ord som sällan används i vardagsspråket men som förekommer i böcker, tidningar och akademiska texter.

Ord med latinskt eller grekiskt ursprung: Många ord på provet har rötter i latin eller grekiska. Om du lär dig vanliga förstavelser och ändelser kan du ofta härleda betydelsen.

Facktermer från olika områden: Ord som hör hemma inom juridik, medicin, ekonomi, filosofi eller naturvetenskap. Du behöver inte vara expert, men en bred allmänbildning hjälper.

Ord med flera betydelser: Ibland har ett ord flera möjliga betydelser beroende på sammanhanget. Kontextmeningen hjälper dig att avgöra vilken betydelse som avses.

Strategier för ORD-delen

Läs den korta kontextmeningen noggrant. Meningen kan ge ledtrådar om ordets betydelse. Även om du inte känner igen ordet kan sammanhanget hjälpa dig att utesluta alternativ.

Analysera ordets beståndsdelar. Många ord är sammansatta eller har förstavelser och ändelser som ger en fingervisning om betydelsen.

Eliminera felaktiga alternativ. Även om du inte vet exakt rätt svar kan du ofta utesluta ett eller två alternativ som uppenbart inte stämmer. Gissning bland färre alternativ ökar dina chanser.

Bygg ett aktivt ordförråd. Läs tidningar som DN, SvD och Forskning & Framsteg regelbundet. Skriv ner okända ord och slå upp dem. Ju mer du läser, desto fler ord fastnar naturligt.

Använd ordlistor medvetet. Studera ordlistor men försök inte memorera dem mekaniskt. Koppla istället varje nytt ord till en bild, en mening eller ett sammanhang för att minnas det bättre.

Vanliga ordkategorier på provet

Genom att känna till vilka typer av ord som brukar komma kan du rikta ditt pluggande mer effektivt:

Karaktärsegenskaper: ord som beskriver personlighet eller beteende.

Känslouttryck: ord som uttrycker känslor eller stämningar.

Akademiska termer: ord som ofta förekommer i formella sammanhang.

Handlingsord: ovanligare verb.

Vanliga fällor i ORD-delen

Liknande ord: Svarsalternativen kan innehålla ord som låter lika eller har liknande stavning men helt olika betydelse. Läs noga.

Falska vänner: Ibland ser ett ord ut som ett engelskt ord men betyder något annat på svenska. Lita inte blint på engelska associationer.

Magkänsla utan reflektion: Om du "tror" att du vet vad ett ord betyder, stanna ändå upp och kontrollera att ditt svar verkligen passar kontexten i meningen.

Prova själv

Här är en uppgift ur ett riktigt högskoleprov (© UHR). Svara först, öppna sedan förklaringen.

Hur många ORD-frågor finns det på provet?

Provet har två poänggivande verbala pass, och varje pass innehåller 10 ORD-uppgifter, alltså 20 på hela provet. Rekommenderad tid är ungefär 3 minuter per pass.

Kan man plugga sig till bättre resultat på ORD?

Ja, absolut. ORD-delen är en av de delar där du kan förbättra dig mest genom medveten träning. Regelbunden läsning, ordlistor och aktivt arbete med nya ord gör stor skillnad. Många som pluggar systematiskt förbättrar sig med flera poäng.

Vilken typ av texter bör jag läsa för att bli bättre?

Läs gärna kvalitetstidningar, facklitteratur och essäer. Tidningar som DN Kultur, Svenska Dagbladet och populärvetenskapliga tidskrifter är bra källor. Ju mer varierat du läser, desto bredare ordförråd bygger du.

Bör jag gissa om jag inte vet svaret?

Ja. Det finns inget avdrag för fel svar, så gissa alltid om du inte vet. Försök ändå först eliminera de alternativ du kan utesluta för att öka dina chanser.