NOG på högskoleprovet

NOG (kvantitativa resonemang) frågar inte efter ett svar — utan om informationen räcker för att komma fram till ett. Med bara 12 uppgifter är NOG den minsta kvantitativa delen, men enligt statistiken från KrossaHP också den där flest svarar fel.

Vad testas i NOG-delen?

En NOG-uppgift inleds med en fråga (till exempel "Hur stor är vinkeln A?") följt av två påståenden, (1) och (2), som ger extra information. Du ska inte lösa uppgiften — bara avgöra om informationen i påståendena räcker för att göra det:

  • Om (1) ensamt räcker, men inte (2) ensamt
  • Om (2) ensamt räcker, men inte (1) ensamt
  • Om (1) och (2) tillsammans räcker, men inte var för sig
  • Om vardera påstående räcker på egen hand
  • Om informationen inte räcker, inte ens om man använder båda

Formatet liknar "data sufficiency"-frågor som förekommer på internationella antagningsprov, och kräver ett annat tankesätt än vanlig matteproblemlösning.

Exempel på riktiga NOG-frågor

Här är tre NOG-uppgifter från tidigare högskoleprov som flest provdeltagare har svarat fel på, med verklig statistik från KrossaHP:

1

Fyrhörningen ABCD är en parallellogram. Hur stor är vinkeln A?

  • (1)Vinkeln B är 116°
  • (2)Vinkeln C är 64°
92% svarar fel12 försökHP Höst 2019
2

m och n är två olika positiva heltal. Är m > n?

  • (1)n är jämnt delbart med 30 men inte med 4. m är jämnt delbart med 60.
  • (2)Både m och n är jämnt delbara med 13
88% svarar fel17 försökHP Höst 2022
3

Vilket av talen x, y, z och w är störst?

  • (1)x+y=wx + y = w
  • (2)fracx+y2=zfrac{x+y}{2} = z
76% svarar fel17 försökHP Vår 2024

Strategier för NOG

1. Analysera (1) och (2) var för sig först. Täck för det andra påståendet mentalt och fråga dig: räcker bara det här för att lösa uppgiften? Gör samma sak för det andra innan du funderar på dem tillsammans.

2. Sluta räkna så fort du vet att det räcker. Så fort du vet att informationen är tillräcklig behöver du inte räkna fram det faktiska svaret — det kostar bara tid.

3. Var extra vaken på dolda antaganden.Glöm inte att tal kan vara negativa, att figurer inte alltid är skalenliga, och att "ett tal" inte nödvändigtvis är ett heltal om inget annat sägs.

4. Träna uppgiftsformatet specifikt. Eftersom NOG sällan liknar vanlig skolmatte är den delen av provet där riktad övning ger som mest utdelning per lagd timme.

Vanliga frågor

Hur många NOG-uppgifter finns det på högskoleprovet?
NOG-delen består av 12 uppgifter, fördelade på två provpass med 6 uppgifter vardera — den minsta av de fyra kvantitativa delproven.
Ska man räkna ut svaret på NOG-uppgifter?
Nej, det är den vanligaste missuppfattningen. Du ska bara avgöra om informationen i påstående (1) och (2) räcker för att räkna ut svaret — inte vad svaret faktiskt är. Att ändå räkna ut svaret kostar värdefull tid.
Vilka svarsalternativ finns på NOG?
Fem standardalternativ: (1) räcker men inte (2), (2) räcker men inte (1), båda tillsammans räcker men inte var för sig, vardera påstående räcker på egen hand, eller informationen räcker inte ens tillsammans.
Varför är NOG så svårt?
Dels för att man måste tänka i sufficiens snarare än att lösa uppgiften, dels för att många provdeltagare inte tränar tillräckligt på just detta uppgiftsformat innan provet — det förekommer sällan i vanlig skolmatte.

Öva sufficiens-tänket med riktiga NOG-uppgifter och se vilka moment du behöver träna mest på. Testa KrossaHP gratis i 30 dagar.

Testa gratis i 30 dagar

Relaterade sidor