Matte på högskoleprovet – guide, teori och övningar

Den kvantitativa delen

Matten på högskoleprovet finns i den kvantitativa delen, som består av fyra delprov: XYZ, KVA, NOG och DTK. Här går vi igenom vilka ämnen som testas, hur frågorna ser ut och vilka strategier du kan använda för att maximera dina poäng. Oavsett om du tycker matte är enkelt eller svårt finns det konkreta saker du kan göra för att förbättra ditt resultat.

XYZ, matematisk problemlösning: klassiska mattetal i algebra, geometri, aritmetik och funktioner. Varje provpass har 12 sådana uppgifter.

KVA, kvantitativa jämförelser: du jämför två kvantiteter och avgör vilken som är störst, om de är lika eller om det inte går att avgöra. Varje provpass har 10 sådana uppgifter.

NOG, kvantitativa resonemang: du avgör om påstående (1) och (2) ger tillräcklig information för att lösa uppgiften. Varje provpass har 6 sådana uppgifter.

DTK, diagram, tabeller och kartor: du läser av och räknar på information i diagram, tabeller och kartor. Varje provpass har 12 sådana uppgifter.

Vilken matte behöver du kunna?

Uppgifterna kräver inte avancerad matematik, men du behöver vara snabb och noggrann. De bygger på skolmatematik upp till ungefär Ma 2–3-nivå. Ämnesområdena är aritmetik, algebra, geometri och statistik med sannolikhet.

Aritmetik: grundläggande räkning, bråk, procent, proportioner och enhetsomvandlingar. Till exempel att jämföra andelar eller räkna ut procentuella förändringar.

Algebra: ekvationer, olikheter, uttryck och formler. Du behöver kunna förenkla uttryck, lösa ekvationer med en okänd och tolka algebraiska samband.

Geometri: area, omkrets, volym, vinklar och Pythagoras sats. Vanliga uppgifter handlar om trianglar, cirklar och rektanglar, ibland i kombination.

Statistik och sannolikhet: medelvärde, median, typvärde, sannolikhetsberäkningar och tolkning av diagram. Dessa uppgifter kräver ofta att du kombinerar flera steg.

Vanliga misstag att undvika

Läs frågan för snabbt. Många missar viktig information i uppgiftstexten, så läs alltid hela frågan innan du börjar räkna.

Förväxla inte procent och procentenheter. Att gå från 20 % till 25 % är en ökning med 5 procentenheter, men i procent räknat är det en ökning med 25 %.

Glöm inte enheterna. Om frågan blandar centimeter och meter behöver du omvandla innan du räknar.

Fastna inte på en svår uppgift. Lös de enklaste först och återkom sedan till svårare frågor.

Studietips för mattedelen

Lär dig formlerna utantill. Du behöver kunna de viktigaste formlerna för area, volym, procent och statistik.

Öva med tidsbegränsning. På provet har du begränsad tid. Träna på att lösa uppgifter under tidspress för att bygga upp snabbhet och trygghet.

Analysera dina fel. När du övar, gå igenom varje fel noggrant. Förstå varför du svarade fel och lär dig mönstret för att undvika samma misstag igen.

Använd eliminering. Om du inte kan lösa en uppgift direkt, försök eliminera svarsalternativ som uppenbart är felaktiga. Ofta kan du utesluta 2 av 4 alternativ ganska snabbt.

Repetera regelbundet. Sprid ut ditt pluggande över tid istället för att plugga allt dagarna innan provet. Regelbunden repetition ger bättre långtidsminne.

Så kan en uppgift se ut

Här är en uppgift ur ett riktigt högskoleprov (© UHR). Svara först, öppna sedan förklaringen.

Vilken mattenivå krävs för högskoleprovet?

Fokus ligger på aritmetik, algebra, geometri och statistik på en grundläggande till medelhög nivå, upp till ungefär Ma 2–3.

Hur många mattetal finns det på högskoleprovet?

Den kvantitativa delen har 80 uppgifter. De fördelas på två provpass med 40 uppgifter vardera.

Får man använda miniräknare på högskoleprovet?

Nej, miniräknare är inte tillåten på provet. Öva därför på att räkna utan miniräknare.

Hur lång tid bör jag lägga per mattetal?

Varje provpass har 55 minuter. Rekommenderad tid per delprov är ungefär 12 minuter för XYZ, 10 minuter för KVA, 10 minuter för NOG och 23 minuter för DTK.

Lägg mindre tid på enklare uppgifter så att du har mer tid för de svårare.